Friluftskökguide
Att välja friluftskök
Det finns ett stort utbud av olika friluftskök och det kan vara svårt att veta vilket man ska välja. Att välja friluftskök är i mycket en fråga om att välja bränsle. Och att välja bränsle är en fråga om vilka förhållanden köket ska användas i. Att ha kunskap om hur olika kök fungerar, hur mycket plats de tar och olika bränslens egenskaper hjälper dig att välja det bästa för dina behov.
1. Bestäm vilken typ av turer du gör mest och vilken typ av platser du oftast reser till.
2. Välj det lättaste och mest kompakta köket av dem som uppfyller dina behov.
3. Bestäm vilket bränsle kommer att fungera bäst för din tur. Faktorer som spelar in är effektivitet, kostnad, tillgänglighet och brinntid.
4. Väg in kökets övriga egenskaper och användarvänlighet.
|
Vilken typ av tur planerar du?
Fokusera på två saker för att hitta rätt kök; vad för sorts turer du vill göra och vilken typ av mat du vill laga. Svara också på nedanstående frågor för att komma fram till rätt val för dig.
Till hur många personer ska det lagas mat? Ju fler personer, desto större behöver köket vara.
I vilka temperaturer kommer du att laga mat? Vissa bränslen är olämpliga i låga temperaturer.
Vill du kunna tillaga maten eller vill du bara koka upp vatten? För tillagning vill du kanske ha ett stabilt kök med bra justering av lågan samt bra kastruller. Vill du bara koka upp vatten kan köket vara av mindre och enklare modell.
|
Välj rätt storlek
Friluftskök finns i en mängd olika storlekar. Från superlätta mikrokök som får plats i fickan till stora kraftfulla kök som passar större grupper. Håll dig generellt till den lättaste och mest kompakta modellen du hittar inom den kategori du söker. Om du planerar kortare turer spelar inte vikt och storlek lika stor roll.
För att spara utrymme i packningen är det smart att titta efter kök som kan vikas ihop och som passar i kastrullen du använder. Kom bara ihåg att skydda kastruller och annat du ska hantera mat med från bränslespill, om du använder flytande bränsle. Det fungerar bra att stoppa bränslebehållaren i en plastpåse.
|
Multi-Fuel kök
Många av köken addnature säljer är såkallade multi-fuel kök (även kallat flerbränslekök) som kan bränna mer än en typ av bränsle. Dessa tenderar att kosta mer än en tex rena gaskök och de kan vara svårare att underhålla. Men om dina planer innebär besök till en mängd olika destinationer, kan denna flexibilitet vara värt den extra kostnaden och mödan.
En del multi-fuel kök kan även bränna gas, men då krävs det att man byter munstycke (som givetvis medföljer).
|
Val av bränsle
Innan du tittar börjar titta på specifika friluftsköksmodeller, ta några minuter för att avgöra vilken typ (eller typer) av bränsle som kommer att fungera bäst för dig.
Gas
Fördelar
Bekvämt, effektivt, ren förbränning och lätt att använda. Inget pumpande, ingen förvärmning och ingen risk för spill eller lukt. Lågan kan enkelt justeras om man vill låta maten sjuda istället för att koka.
Nackdelar
Dyrare än andra typer av bränsle. När gasen väl tar slut måste du lämna in behållaren för återvinning. Prestandan minskar kraftigt i temperaturer under nollan och gas rekommenderas inte till vinterturer. I kyla fungerar gasblandningar med butan/propan och isobutan bättre än bara butan/propan
Sammanfattningsvis
Perfekt i plusgrader för användare som vill ha enkel justerbarhet och hantering och som inte har något emot att bära med sig behållaren hem igen för återvinning.
Fotogen
Fördelar
Billigt, lätt att hitta (i hela världen), hög värmeuteffekt, spillt bränsle antänds inte lätt.
Nackdelar
Ganska stökigt (brinner smutsigt, illaluktande). Kökets delar tenderar att behöva rengöras ofta. Måste värmas upp och pumpas upp ett tryck innan det kan användas. Spillt bränsle avdunstar långsamt. Svårt att justera lågan.
Sammanfattningsvis
Ett billigt, mångsidigt bränsle, särskilt för folk som reser i länder där annat bränsle kan vara svårt att få tag på. Inte så ren och enkel att hantera som gas eller bensin.
Bensin
Fördelar
Relativt billigt, lätt att hitta (i hela världen), fungerar i de flesta väderförhållanden och även i sträng kyla. Ren bensin (white gas) sotar inte mycket och är väldigt effektivt. Spillt bränsle avdunstar snabbt.
Nackdelar
Extremt lättantändligt. Måste värmas upp och pumpas upp ett tryck innan det kan användas, vilket kräver en del vana. Luktar. Vanlig bensin sotar ner köket. Svårt att justera lågan.
Sammanfattningsvis
Generellt ett bra bränsle. Tillförlitligt, billigt och effektivt. Ren bensin är att föredra då det har den bästa förbränningen, högsta effekten och sotar minst. Näst bäst är alkylatbensin, grön gräsklipparbensin. Lättillgängligt bränsle för folk som reser runt i världen.
Diesel
Fördelar
Relativt billigt, lätt att hitta (i hela världen).
Nackdelar
Sotar ner köket kraftigt. Extremt lättantändligt. Måste värmas upp och pumpas upp ett tryck innan det kan användas, vilket kräver en del vana. Luktar. Kvaliteten kan variera världen över. Svårt att justera lågan.
Sammanfattningsvis
Är likt fotogen men kräver mer underhåll. Se diesel som ett nödbränsle om du inte kan få tag på något annat.
T-röd
Fördelar
En förnybar energikälla. Brinner nästan ljudlöst. Spritkök tenderar att ha färre rörliga delar än andra kök vilket sänker risken för haveri.
Nackdelar
Låg effekt, vilket gör att matlagningen tar längre tid och kräver mer bränsle. Kan vara svårt att hitta utomlands. Sotar lite grann. Funkar dåligt under nollstrecket och på hög höjd. Svårt att justera lågan.
Sammanfattningsvis
Ett miljövänligare alternativ för dig som reser i plusgrader, inte har bråttom att laga maten och som inte reser i länder där t-röd är svårt att hitta (se tabell nedan).
|
Energiinnehåll
Teoretiskt har gas (butan, propan) det högsta energiinnehållet (ca 11.000 kcal/kg) tätt följt av ren bensin, fotogen & diesel (ca 10.000 kcal/kg). T-sprit har betydligt lägre värden (ca 6.300 kcal/kg ). Vindskydd och lock gör väldigt mycket för effektiv bränning. Kastruller och stekpannor med värmeväxlare gör också stor skillnad. Se mer info om detta nedan.
|
Bränslesammanfattning
| Fotogen | Bensin | Butangas | Isopropan | T-sprit* | | Effekt | | | | | | | SOMMAR | 5 | 5 | 5 | 5 | 3 | | VINTER | 4 | 4 | 0 | 2 | 2 | | Över 6000 m | 3 | 5 | 2 | 5 | 0 | | Rengöring | 2 | 4 | 5 | 5 | 1 | | Bränsleförbrukning | 4 | 5 | 3 | 3 | 1 | | Tillgänglighet | | | | | | | Norden | 5 | 5 | 5 | 4 | 5 | | Europa | 5 | 5 | 4 | 2 | 1* | | USA | 3 | 5 | 3 | 3 | 1* | | Öst | 5 | 5 | 1 | 1 | 1* | | 3-världen | 5 | 5 | 1 | 1 | 1* | | Säkerhet | 3 | 1 | 3 | 3 | 2 | | Bekvämt | 3 | 4 | 5 | 5 | 3 | | Brinntid | 5 | 5 | 2 | 2 | 1 | | Kräver kunsap | 2 | 1 | 5 | 5 | 3 | | 5 är mycket bra, 1 är inge vidare och 0 är olämplig | | | * Pris och kvalitet på t-sprit varierar, därav stjärnorna (totaleffekten på t-sprit blir extra låg eftersom man ofta måste fylla på brännaren). Obs! Vanlig bensin finns överallt, men ren bensin kan ibland vara lite knepigare att få tag på.
Denna tabell är sammanställd av Outside Scandinavia AB.
|
Hur mycket bränsle behöver jag ta med?
Detta är en vanlig fråga som är ganska svår att svara på då bränsleförbrukningen kan variera en hel del. Faktorer som påverkar förbrukningen är hur kallt det är, hur bra vindskydd man har, vilken typ av mat man lagar, hur mycket mat man lagar m.m. Det är också en väldigt stor skillnad på vinter- och sommarförhållanden, eftersom man oftast måste smälta snö för att få vatten på vintern.
Följande värden kan ses som riktvärden för en veckas förbrukning under normala förhållanden:
Gas
En 220 g flaska per person och (sommar)vecka. Vintertid vid kalla temperaturer är gaskök olämpliga då bränslet
förgasar sig dåligt vid minusgrader.
Bensin
0,4-0,6 liter per person och (sommar)vecka. Vintertid, då man måste smälta snö för att få vatten,
stiger bränsleförbrukningen till 1-1,5 liter per person och vecka. Ren bensin funkar bäst.
T-röd
1 liter per person och (sommar)vecka. Är man tre personer som delar på köket gör man sällan av
med en liter per person. Att smälta snö vintertid med spritkök tar mycket lång tid på grund av den låga
effekten. Då går också åt betydligt mer bränsle: 2-2,5 liter per person och vecka.
Bränsleförbrukning
Primus har sammanställt nedanstående tabell som riktlinje för bränsleförbrukning.
|
Värmeväxlare
Flänsarna som förekommer undertill på en del nyare kastruller kallas för värmeväxlare. De håller inne och koncentrerar värmen. Detta leder till betydligt högre bränsleeffektivitet jämfört med kastruller utan värmeväxlare. Kastruller med värmeväxlare brukar ha ca 80 % verkningsgrad jämfört med ca 40 % för vanliga kastruller. Alltså går ca 60 % av den genererade energin till spillo om man inte har värmeväxlare. Kort sagt kan man klara sig på mindre bränsle om man använder kastruller med värmeväxlare. Dessa är dock oftast lite tyngre och tar lite mer plats.
|
|
|
|
Hög höjd och bränsle
Bensin är det bränsle som presterar bäst på hög höjd, men det är samtidigt det farligaste bränslet på grund av sin explosivitet. Detta och att det är mer jobb med bensinkök (förvärma, pumpa upp tryck, fler delar som kan haverera) gör att många höghöjdsklättrare väljer gaskök istället. Man måste då välja en gasblandning med isopropan, tex Primus Powergas. På hög höjd är förgasningstemperaturen lägre, varför man där lättare kan använda gaskök även under vinterförhållanden (oftast krävs det ändå en del trixande för att hålla gasbehållaren tillräckligt varm).
|
Övrigt att ta hänsyn till
Friluftskök finns i alla möjliga former, storlekar och utföranden. När du har beslutat om en generell storlek och typ av bränsle, ta en titt på dina alternativ och ställ dig följande frågor:
Hur lätt är är köket att ställa upp? Behövs flera delar monteras ihop varje gång? Om så är fallet, är monteringen enkel eller komplex?
Är köket stabilt? Står det bra även på ojämn mark? Hur svårt är det att balansera en kastrull på köket?
Hur lätt är det att tända köket? Krävs det att du pumpar upp ett tryck innan det kan användas? Krävs det att du förvärmer köket först?
Hur lätt är det att hantera köket? Kan värmen justeras enkelt? Kan du få maten att sjuda eller finns det bara ett av- och påläge och inget där emellan?
Hur lätt är det sköta om och reparera köket ute i fält?
|
Överväg prestanda
När du har minskat ner ditt val av kök till ett fåtal specifika modeller, så överväg deras totala prestanda. På de flesta kök vi säljer har vi angivit bland annat effekt (W) och hur lång tid det tar att koka upp 1 liter vatten (tiden som står gäller goda förhållanden i plusgrader).
|
Ventilera väl!
Vid förbränning av bränsle bildas kolmonoxid. Det är en färglös och luktfri gas som är giftig i stora mängder. Kolmonoxid binder ca 200 ggr bättre till blodets hemoglobin än vad syre gör. Det hindrar därför upptag av syre i blodet. Symptomen på förgiftning är snabb andning, huvudvärk, yrsel, medvetslöshet och det kan slutligen leda till död. Se därför alltid till att ha ett fönster öppet i fjällstugan och sörj för ventilationen i andra trånga utrymmen när ni använder ert kök.
|
|
|
|
Piezotändare
Många gaskök är utrustade med en piezotändare, vilket är väldigt smidigt. Du skruvar bara på gasen och trycker på en knapp som generar en gnista och köket är igång. Ta dock alltid med en tändare eller tändstickor som backup om du ska ut på tur då piezotändare kan haverera.
|
Namn på bränslen utomlands
Ska du iväg och resa och vill veta vad tex fotogen heter på spanska? Kolla på MSRs sida: http://cascadedesigns. com/MSR/FAQ/Stoves under rubriken "Where do I get fuels in foreign countries and what other types of fuel can I use?" Där finns översättningar från många länder runt om i världen.
|
Flyga med bränsle
Det är inte tillåtet att flyga med brandfarliga vätskor och gas.
Innan du transporterar en bränsleflaska på ett flygplan så töm den på bränsle, tvätta ur den med tvål och vatten, skölj noga och låt den lufttorka. Frakta bränsleflaskan med korken avskruvad.
|
Tips
Använd lock vid matlagning.
Använd vindskydd.
Använd en värmeväxlaren på turer längre än ett par dagar (för att förbättra bränsleekonomin).
Lär dig att rengöra och underhålla ditt kök ordentligt.
Är ditt flytande bränsle inte helt rent så filtrera det genom ett kaffefilter före användning.
Har du ont om bränsle till köket så använd solen eller din kroppsvärme för att smälta snö.
|
