Skavsårsakuten

Skavsårsakuten

Text: Julia Möller / Bild: Woolpower & Emelie Voltaire


Skavsår är en av de vanligaste skadorna vandrare får – och hur små och oskyldiga de än kan verka, kan de verkligen förstöra din vandringsupplevelse. Hooked bad om expertråd om hur man bäst förebygger uppkomsten av dem – och vad man gör när olyckan redan är framme.



Hur skavsår uppstår

Att veta varför du får skavsår är den första nyckeln till att ta hand om dem. Skavsår uppstår av fukt, friktion och tryck. Fuktigare hud är mer mottaglig för skador när friktion uppstår. Friktionen ökar dessutom med fukt, det kan lätt bli en ond spiral snabbt. Friktion uppstår när hud nöts mot ett lager, i det här fallet strumpan. En tryckpunkt kan uppstå på ett ställe där kängan sitter tajtare eller där strumpan har rynkat sig. Skavsåret börjar oftast som en vätskefylld blåsa, och när den går sönder får du ett sår.



En som har erfarenhet av långa vandringar med tung packning är Emelie Hjelm, som jobbar som soldat inom Försvarsmakten. Vi tog ett snack med henne om hur du bäst förebygger skavsår, och vad du ska göra om skavsåret ändå är framme.

- Vandringen handlar mycket om vad kroppen klarar av, men framför allt också vad den behöver i form av materiel och omvårdnad, säger Emelie.



Emelie Hjelm
Vem är Emelie Hjelm


Förekom och förebygg

Vandringen börjar redan innan du trampar ut på leden, och det bästa sättet att hantera skavsår är att förebygga dem. Det gäller att både göra bra val innan du påbörjar vandringen och att inte försumma fötterna under turen.

- Mitt bästa knep för att undvika skavsår är enkelt: Var inte bekväm, säger Emelie.

Steg ett är att välja kängor med omsorg.

- Köp inte de ”lite för trånga egentligen” kängorna, trots att de är billigare.

Någonting Emelie understryker är hur viktigt det är att inte stressa med förberedelserna.

- Att tejpa fötterna är en sak folk ofta får om bakfoten, många stresstejpar precis innan de ska i väg på äventyr. Tejpa i stället fötterna kvällen innan du ska påbörja vandringen (leta efter sporttejp eller Leukoplast på apoteket, reds. anm.).



Gör du det hinner tejpen fästa ordentligt på fötterna, och på morgonen hinner du se om det finns brister i anbringningen och kan då göra om. Hellre att du kommer på det innan vandringen än under. Var noga med att alltid tejpa fötterna på ställen där du vet att du riskerar att få skavsår, det brukar variera från person till person.

Att pausa ofta och lufta fötterna vid varje tillfälle som ges hjälper dig att hålla fötterna torra. Dags för lunchpaus? Ge fötterna frisk luft och känn på strumporna om de är fuktiga.

- Byt strumpor oftare än du tror. På det sättet håller du fötterna torra längre och kan undvika skav. Ta dig tid för de kortare rasterna, undvik dem inte bara för att komma fram snabbare. Det är alltid värt att stanna upp om du känner att ett skav är på väg och att åtgärda det direkt. Se det lite som en spricka i vindrutan på bilen, låt inte skadan växa sig större.



Vandringsstrumpor – Varje steg räknas

Vandringsstrumporna spelar en stor roll för hur dina fötter mår under vandringen. Använd två par sockor för att minska friktionen och risken för skavsår.

Lager 1: Närmast foten bär du en liner, en tunn strumpa som ska sitta tajt, vara smidig och gjord i merinoull. Det här är fötternas underställ.

Lager 2: Ovanpå linern sätter du en socka som tillför vaddering, slitstyrka och isolering.

Sockorna är oftast gjorda i merinoull och fungerar ventilerande, som en skorsten. Av den anledningen ska de gå högre upp på benet än kängan – för ingen har en skorsten som slutar under taket. Den tunna innerstrumpan bör vara längre än den yttre för att inte korva sig under. Så för att välja strumpornas längd, ta en titt på hur hög kängan är.

Hur mycket vaddering strumpan har ger dig en idé om hur tjock och hur varm den kommer att vara. De ultralätta strumporna utan vaddering lämpar sig bra för varmt klimat och i den här kategorin finns även linerstrumporna. Vidare finns allt från lätt vaddering till riktigt tjock vaddering. Ju tjockare vaddering, desto längre vandringar, tuffare terräng och kallare klimat lämpar de sig för.

Det är ett himla tjat om strumpor i merinoull, kan jag inte använda bomull eller syntet?

Visst kan du det. Men med hög komfort kommer dina naturupplevelser att bli så mycket bättre. Utöver alla andra skäl att välja merino så är det två som väger extra tungt. Ylle värmer när det är blött , det gör inte bomull och syntet. Utsikten från Njullá är inte lika rolig om man fryser om fötterna. Det är också naturligt odörhämmande . Ofta räcker det med två uppsättningar även på en lång vandring, med strumpor i syntet eller bomull blir halva packningen ombyte.





Vad ska jag göra om ett skavsår ändå uppstår?

- Om ett skavsår uppstår trots tejpning, var snabb. Av med kängor och strumpor, lufta sulorna, torka foten torr med ett torrt klädesplagg och lägg på ett skavsårsplåster. Riv inte bort tejpen, det brukar skada huden mer än gynna. Har du tejpat tillräckligt bra så kan du applicera skavsårsplåstret ovanpå. Jag har använt en hel del olika varianter men tycker personligen att Compeed funkar bäst. Ha alltid skavsårsplåster lättillgängligt i packningen, och förutom skavsårsplåster bör det alltid finnas skavsårstejp, steriliserad nål och sax i ett skavsårskit. Välj gärna produkter av bättre kvalitet, dina fötter kommer att tacka dig för det.

Om jag fått en skavsårsblåsa, vad gör jag då?

- Punktera den inte! Genom att sätta ett skavsårsplåster ovanpå skapar du ett skyddande lager och du behöver inte punktera. Blåsor kan vara luriga och det kan vara svårt att veta om det är blod- eller vattenblåsa, så håll dig på säkra sidan och plåstra ovanpå.

- Skulle det vara en vattenblåsa och du inte har skavsårsplåster att tillgå, se till att ha en steriliserad nål och tryck den genom ett mindre hudparti som ligger precis intill blåsan, för att sedan punktera blåsan.


Addnature på sociala medier

Copyright © All rights reserved