Första hjälpen på turen

För att få en bra upplevelse är det är A och O att tänka till innan och göra en ordentlig riskanalys. Då ska du framför allt tänka på tre saker:

1. Vad kan hända?
   
   
2. Vilka blir konsekvenserna om de här sakerna händer?
   
   
3. Vad är sannolikheten att de händer?

– Analysera terrängen ni ska befinna er i och gradera möjliga scenarier. Vissa saker är väldigt ovanliga, men om de händer så är de livsfarliga, exempelvis glaciärsprickor. Samtidigt som andra saker kan vara jobbiga men inte farliga, som skavsår på vandringen.

Snacka ihop er

Du behöver alltså vara redo, för smått såväl som stort. Har du gjort turen innan eller behöver du skaffa kunskap om området? Skapa dig en realistisk uppfattning, packa för väder och var medveten om vilka personliga risker som finns. Olivia betonar vikten av att prata ihop sig ordentligt:

– Är ni ett gäng som ska ge er ut, se till att snacka ihop er innan. Vad händer om någon vill avbryta och vända, hur delar ni upp er? Om någon börjar må dåligt, låt aldrig den personen vända om ensam. Vad gör ni om det blir dåligt väder? Prata även om ledarrollen i olika situationer så att ni slipper den debatten när det hettar till, då har ni något att utgå ifrån, även om det kan förändras.

Äventyra ensam

Nu kan det vara så att du gillar att flyga solo och njuter av att tillbringa tid ensam i naturen, något som också är härligt så klart. Ensamvargen måste dock vara extra noggrann.

– Du behöver till exempel kunna göra ett tryckförband, vilket är svårt på någon annan, men ännu svårare på dig själv. Öva, öva, öva på olika situationer innan du ger dig i väg.

Komplex fråga, vi vet. Det beror så klart på vilken sorts tur det handlar om, men Olivia ger ändå några grundläggande tips på saker som man bör packa ner:

• Kommunikationsmöjligheter
• Tryckförband
• Läkemedel som receptfria värktabletter och plåster – gärna i överskott
• Elastisk linda för stukningar
• Såromläggningar eller improviserat tryckförband

– Generellt sett är det bra att ha med sig saker som går att använda till flera saker.

Annat som är bra att ha:

• Papper och penna så att du kan lämna ett meddelande i en fjällstuga du passerar
• Vattentät påse att förvara din första hjälpen i
• 1 meter cordelette-rep som kan användas för att t ex bygga bår eller pulka
• Dextrosol, snabb energi som även kan blandas med varmt vatten för att göras drickbart
• Visselpipa
• Överlevnadsfilt

– Det är förmågan att agera. Det är sällan man gör mer skada än nytta, så det är bättre att försöka hjälpa till än att bli paralyserad. Även om du inte kan göra någonting perfekt så är det oftast bättre att göra någonting än ingenting alls. Exempelvis: befinner sig den skadade personen i en farlig miljö, till exempel där ett stenras kan ske, är det bättre att du flyttar på personen än att du problematiserar för mycket kring att hen kan ha skadat nacken.

Vi kan träna upp förmågan att agera genom att gå kurser, öva och förbereda oss mentalt med att tänka igenom vad vi gör om någonting sker. Olivia berättar vad hon själv alltid gör för att fokusera bättre:

– Ett bra knep för att behålla lugnet i en nödsituation är att ta dig tid att andas djupt innan du sätter i gång. Andas i fem sekunder, vänta, få ner pulsen lite och låt det som har hänt sjunka in – sedan agerar du. Spring inte blint in i en situation som du inte har hunnit värdera eller bedöma.

Vid en olycka är det lätt att stirra sig blind på att någon blöder – och helt missa att personen inte andas. Olivia förklarar att det finns minnesregler att hålla fast vid under stormen, och att den vanligaste hjälper dig att hantera det som dödar först:

L-ABCDE

För att komma ihåg i vilken ordning du ska prioritera åtgärder kan du tänka: L-ABCDE. Börja alltid med L och jobba dig vidare. Försämras personens tillstånd kan du behöva gå tillbaka, exempelvis från C till A.

Många som ger sig ut vid minusgrader har dålig koll på köldskador och nedkylning och underskattar hur kallt det blir när man inte är i rörelse och glömmer att ta vindens kyleffekt med i beräkningen. Det gäller att ha koll på köldskador och nedkylning. För sköldskador bör du hålla koll på de första symtomen: att huden tappar känsel och blir vit och kall. Olivia utvecklar hur vi bör agera om en vän blir nedkyld till fjälls:

– Det bästa du kan göra är att skydda och isolera den nedkylda personen i väntan på hjälp. Använd sovsäck vindskydd och extrakläder. Ge varm, sockerhaltig dryck för att öka kroppens värmeförhöjande förmåga och skapa värme genom att placera värmeflaskor eller värmeplattor i armhålor, på bröstkorg och på ryggen för bästa effekt.

Avslutningsvis berättar Olivia att det är viktigt att ha koll på varandra, speciellt när kylan kryper sig på:

– En nedkyld person slutar att tänka rationellt och kan bli oförmögen att påverka sin egen situation. Bestäm därför ett buddy-system i förväg där två personer är ansvariga för att regelbundet kolla upp varandra under turen.

Kyla

Ta med mycket kläder - extra värmande lager & ombyte om du blir blöt.

Kroppen gör av med mycket energi när den blir kall. Ät ordentligt före, under och efter turen.

Nedkyld? Gör en uppvärmningspåse i väntan på hjälp:

• Vind- och vattentätt yttermaterial, tex en tältduk
• Isolera invändigt med liggunderlag och sovsäckar
• Lägg den nedkylda personen i påsen, på liggunderlag och i en egen sovsäck
• Lägg varma flaskor/handvärmare på bröstkorg och i armhålor
• Stoppa om med en överlevnadsfilt som reflekterar tillbaka värmen

Om du vill inspektera en ytlig skada på din kompis, t ex på armen, men samtidigt skydda mot nedkylning kan du klippa upp halva ärmen, dra upp och sedan tejpa fast kläderna igen.

Skada

Bygg en bår av fyra stavar och tre skaljackor, alternativt en tältduk.

Bygg en pulka: vira ihop dina skidor, trä in ett rep/snöre/buntband/vad du har tillgängligt i hålet längst fram (många skidor har ett) och dra din packning.

Använd en tampong för att få stopp på blödning om du har en punktskada, t ex en stav har gått in i låret.

Gör en improviserad mitella av kläder vid armskada, t ex en axel som gått ur led.