Allt du behöver veta för att välja rätt klättersko

Tunna sulor

Konstruktionen av sulor handlar i stort om grepp och böjbarhet. Generellt kan man säga att en tunnare, mjukare sula gör det lättare att jobba med foten eftersom du förnimmer alla väggens strukturer under dina tår och kan känna dig fram på ställen där du inte ser fötterna. Dessutom kan du trycka ut en mycket större del av gummit på väggen för hög friktion när du smearar eller står på slabs och stora volymer. Alltså perfekt när foten behöver formas efter olika strukturer.

Det du vinner i precision offrar du dock i komfort och slitstyrka. En tunn sula slits ut snabbar än en tjock och ska du klättra långa dagar kan det bli oskönt – rentav smärtsamt – för fötterna att hela tiden känna skrovliga stenkanter trycka direkt mot fotsula och tår.

Tjocka sulor

Tjockare, styvare sulor har en längre livslängd. De ger också rejäl stadga åt hela foten när du står och balanserar med tårna på smågrepp. Ska du exempelvis klättra sva eller långa leder med crimpiga lister kan därför denna typ av sula vara en god idé för att orka längre.

Du glider inte av smågrepp för att sulan är för mjuk, men kan heller inte känna dig fram med tårna på samma sätt eftersom det är tjockare material mellan fot och klättervägg som gör att du inte förnimmer alla strukturer lika väl.

Med mellansula

I kombination med yttersulorna brukar tillverkare sätta olika typer av mellansulor. Platta skor har generellt styvare gummi och ofta en enda, kontinuerlig mellansula från tå till häl, som i princip ger dig en plattform att stå på. Måttligt nedåtböjda skor har ibland en tudelad mellansula som ger foten lite flex och böjlighet i själva skarven mellan framfot och häldel. Dessa mellansulor kan även ha olika densitet – kanske en lite hårdare i framfoten för stöd åt tårna men en lite mjukare i hälen. Vissa skor har endast mellansula i framfoten men saknar mellansula i hälen för riktigt hög flex och sensitivitet.

Utan mellansula

Vissa aggressiva skor saknar mellansula helt och är istället supermjuka och känsliga, av precis samma anledning som dess mjuka yttersula: det tillåter dig att smeara, stå på slabs och känna dig fram mer intuitivt på väggen. Enkelt uttryckt kombinerar tillverkare olika sulor och mellansulor för att uppnå supermjuka skor, styva stabila skor och alla mångsidiga kombinationer däremellan.

Läder

Fördelen med läder i klätterskor är att det formar sig väl efter din fot, samt är överlägset i andningsförmåga. Läderskor kan behöva lite av en invänjningsperiod innan de sitter bra på din fot och du kan eventuellt behöva ta det i beaktning och gå ner någon storlek extra. De blir något slappare med tiden.

Syntet

Syntet formar sig något efter din fot men töjs inte ut så lätt och blir slappa. Efter en tids klättrande känns de fortfarande som de gjorde direkt ur kartongen. De andas dock inte riktigt lika bra som läderskor och stinker därför lite mer. Vilket material du väljer beror alltså på vad du är ute efter.

Mix

Det finns även blandningar, där exempelvis skons yttre är av syntet och innerfodret är av läder. Vissa skor tillverkas helt i syntet – eftersom de behåller sin aggressiva form över tid – men lämnar en tåpanel av läder inuti skon, eftersom den formar sig bättre efter din stortå.

Foder

Historiskt gjordes klätterskor i ofodrat läder och saknade spänningssystem, vilket krävde att man gick ner flera storlekar och kompenserade för framtida töjning. En lösning på problemet blev då att fodra skorna, eftersom dubbla material är svårare att töja. Idag har även ofodrade skor spänningssystem som motverkar töjning och fodret handlar numera om långvarig komfort för t.ex. nybörjarskor och vissa dojor för trad, sprickklättring och multipitch.

Veganska klätterskor

Veganska klätterskor är givetvis gjorda av syntetmaterial, både i ovansida och foder. Det man också behöver hålla koll på är att inga animaliska ämnen använts i lim eller färgprocess. Det här är ibland detaljinfo som är svår att få tag på. Vi märker därför bara ut skor som veganska i vår shop när tillverkarna är 100% säkra på sin sak och själva kommunicerat det.

^{Momentum Vegan från Black Diamond}

Snörning

Snörning gör att skorna sitter mer exakt och kan dessutom justeras om du exempelvis vill ha dem tillfälligt tightare i tårna eller dra åt hälen. Om du klättrar multipitch och spenderar heldagar i skorna adderar snörning möjligheten att variera passformen då och då för att undvika kramp och utsatta tryckpunkter.

Kardborreband

Kardborredojorna däremot är ofta favoritskon för bouldrare och sportklättrare, en populär kombo mellan tofflan och den snörade skon – enkla att dra av och på men samtidigt relativt stabila och exakta runt foten passformsmässigt. Ett bra val om du har riktigt aggressiva dojor du gärna inte myser runt i när du vilar, eller för att du ömsom klättrar, ömsom står nere på marken och säkrar din klätterkompis.

Toffelmodell

Används inom speedclimbing där du bara tar på skorna för 5-30 sekunders användning åt gången, och sedan direkt tar av dem igen.

Sömmarna på insidan av skon är något som erfarna klättrare ofta kikar efter det första de gör när de ska testa en ny sko. En sko med sömlös tåpanel tillåter nämligen materialet att fritt formas och töjas efter din stortå, vilket är av stor vikt eftersom det är där du vill ha all kraft och precision när du klättrar. Skor med en söm som skär genom tåpanelen tillåter inte samma anpassning eftersom textilmaterialet kan vara hur stretchigt som helst – men sömmens tråd är inte det. Den kommer varken att töjas eller formas efter din tå.

Varför görs inte alla klätterskor med en sömlös tåpanel då? Det enkla svaret på den frågan är: av hänsyn till pris. Skor med sömlösa tåpaneler måste sys för hand av kompetenta, erfarna sömmerskor enligt en mer komplicerad och tidskrävande konstruktionsmall, vilket är dyrt. Om företag vill erbjuda prisvärda klätterskor genom maskintillverkning behöver de hålla sig till en enkel sömnadskonstruktion. I frågan om sömmar får du alltså själv väga pris mot prestanda och avgöra hur stor vikt detta har för just din klättring och plånbok.