Fem klättrare som inspirerar
Text: Martina Domnick
Hon känner den skrovliga stenen under fingrarna, en lätt darrande spänning i benen och det kraftiga trycket på foten från den smala kanten som hon står på. Ändå är hon helt koncentrerad på nästa rörelse, hennes sinne är klart, hela kroppen känns spänd och avslappnad på samma gång.
Även om det alltid har funnits kvinnor som har följt sin passion för klättring, har denna sport, som många andra, länge dominerats av män. Det fanns en tid då sporten ansågs vara för farlig, kvinnor för små med för lite muskelstyrka, och förhårdnader på händer som något okvinnligt. Även om dessa stereotyper till stor del har förändrats, märks det fortfarande idag att många leder som standard klassificeras för ganska stora kroppar med långa armar. Men det hindrar inte kvinnor ifrån att klättra till toppen, både bokstavligt och bildligt talat. Till syvende och sist klättrar alla olika, har olika styrkor och planerar varje led utifrån sig själva.
Här är fem klätterproffs som alla fascinerar och inspirerar oss att klättra mot nya höjder.
ANGELA EITER
(Österrike)
Angy är en av världens bästa klättrare och har vunnit ett flertal mästerskapstitlar under sin karriär. I enbart leadklättring har hon fyra världsmästerskaptitlar i bagaget. Men även utanför tävlingssammanhangen har hon uppnått mycket. I oktober 2017 blev hon den första kvinnan (och tredje personen någonsin) att klättra en led med svårighetsgrad 9b: La Planta de Shiva i Villanueva del Rosario i Spanien. Under de två föregående åren hade hon försökt och misslyckats sju gånger och hade till och med återskapat leden i sitt klättergym för att förbereda sig. Hon kämpade dessutom med skador och var därför inte säker på att hon någonsin skulle lyckas klara La Planta de Shiva.
Just denna kvalitet hos Angy är något som verkligen imponerar och inspirerar oss. Hur hon fortsätter att sträva efter det till synes omöjliga och hur hon öppet delar med sig av sina tankar, självtvivel och erfarenheter. Fall och skador drabbar även de bästa men Angela visar oss att med uthållighet och ett jäklar anamma är det ändå möjligt att jaga nya rekord inom klättring.
MATILDA SÖDERLUND
(Sverige)
Matildas hjärta klappar för sportklättring i naturen. Men då hon bor i Stockholm, och vårt skandinaviska väder har en tendens att sätta käppar i hjulen för hennes största passion, blir det en hel del inomhusklättring. För att kunna klättra mycket utomhus reser hon ofta runt i världen och letar efter nya utmaningar och platser. Och det är just dessa utmaningar hon brinner för, att växa bortom hennes fysiska och mentala gränser. Hennes svåraste led hittills i leadklättring är The Elder Statesman (9a) i Frankenjura, och 2020 lyckades hon även klara bouldern Armstrong Assis (8b) som ligger i närheten av Nockeby hemma i Sverige. Hennes mål är att bemästra olika discipliner inom klättring och med dessa prestationer i bagaget är hon en bra bit på vägen.
Klättring är något Matilda gör bara för sig själv, som en individuell utmaning. Men hon gillar att inspirera andra (särskilt tjejer) att få upp ögonen för sporten och peppa dem till att följa sina mål och drömmar. Hon är också engagerad i hållbarhetsfrågor för att bevara miljön som hon klättrar i.
PETRA KLINGLER
(Schweiz)
Petra har otaliga medaljer i bagaget. Först och främst blev hon världsmästare i bouldering 2016. Men vi är särskilt imponerade av hur många discipliner hon briljerar i: bouldering så klart, men även lead-, speed- och isklättring. Hon verkar vara en person som verkligen lever och andas klättring, från morgon till kväll. Isklättringen, till exempel, ser hon som en slags motvikt till sin faktiska träning, även om hon tävlar i det med.
Det bara sprudlar om Petra, hon har en otrolig drivkraft att röra sig, vilket hon kan få utlopp för och använda sig av på ett målmedvetet sätt när hon klättrar. Det som gynnar henne i klättringen är hennes imponerande styrka, uthållighet och skicklighet. Hon firar så gott som alla avklarade leder med ett skratt och hon verkar uppriktigt lycklig uppe på väggen, oavsett disciplin och svårighetsgrad.
Även om klättringen tar upp mycket av hennes tid studerar hon idrottsvetenskap och psykologi vid universitetet i Bern mellan alla träningar och tävlingar. Studierna blir ett avbrott i hennes annars så klättringsinriktade liv, men vittnar även om en stor passion för sport i allmänhet.
BABSI ZANGERL
(Österrike)
Att alltid testa nya saker och att pusha sina gränser, det är det som lockar Babsi till klättringen. Efter flera år av inomhusklättring började hon istället bouldra utomhus och upptäckte att det var något helt annat – och mycket roligare. När en ryggskada senare gjorde markfallen i bouldering omöjliga bytte hon till sportklättring för att återhämta sig och upptäckte nya aspekter av klättring som lockade. Idag kombinerar hon många olika discipliner, utforskar nya platser och tillbringar så mycket tid som möjligt utomhus i naturen, på klippan och i bergen.
Hon beskriver sig själv som väldigt envis och denna envishet har definitivt varit henne till gagn alla de gånger hon blivit den första kvinnan att klättra flertalet leder. Främst väljer hon leder baserat på hur vackra de är och om de tilltalar henne. Hon brukar inte planera eller träna för några specifika leder, istället försöker hon lista ut dem på plats bit för bit. Även om hon inte döljer det faktum att hon ibland är rädd när hon klättrar och har stor respekt för sporten och farorna som kommer med den, drivs hon av sin äventyrslusta. År 2019 utsåg National Geographic Babsi till "Årets äventyrare".
RANNVEIG AAMODT
(Norge)
Rannveig bor delvis i hennes hemland Norge och delvis i Colorado, USA. Båda orter bjuder på klätterleder i mängder men hon letar alltid nya leder så det blir många besök till andra platser runt om i världen. Hennes favoritdiscipliner är multi-pitch och tradklättring. Här placerar och avlägsnar klättraren själv alla säkringarna medan de jobbar sig mot toppen. Det är en mödosam process men den öppnar upp för mer varierade leder, vilket är precis vad som lockar Rannveig att fortsätta utforska.
År 2012 drog hon på sig flera allvarliga benfrakturer efter ett fall på 15 meter och var begränsad till rullstol i flera månader. Men efter intensiv rehabilitering, en viljestyrka som heter duga och stor tacksamhet för varje liten framgång klättrade hon, bara åtta månader senare, de svåraste lederna hittills i sin karriär – 8a och 8a+. Förutom klättrare är hon också fotograf, författare, yogalärare och tränare för unga klättrare i Norge.
